*gäääsp*
Nää det här är inget sånt där ”Jag har inga kompisar kvar, skolan går dåligt, vad ska jag ta mig till” inlägg som alltid brukar starta med ”jag är trött”, ”Jag är trött på livet” eller dylikt.

Nu är det faktiskt så att jag är förbannat jävla trött, på riktigt liksom. Jag vaknar klockan tidigast två varje dag och till och med när jag va så glad över att jag hade skola i torsdags så vaknade jag med denna energi upp klockan 15.30..

Vad är felet på mig? Jo visst jag lägger mig typ klockan 3-5 varje morgon och absolut inte tidigare… Jag tror jag skyller på denna förbannade dator jag sitter vid som håller mig uppe. Hur friskt är det att kolla på en hel säsong av breaking bad från klockan 20.00-04.30 en lördagkväll? Ahh kanske deprimerande.

Men nej! Jag mår utmärkt och snart ska jag till gymmet och visa vem som bestämmer! Dom där jävla vikterna alltså… Genom att lyfta dom.. Eehh.

Det här har pågått sen nyår i alla fall, fuckad dygnsrytm skulle vissa säga, någon läkare kanske föreslår en testosteroncheck, morsan undrar om jag har nån läskig sjukdom, pappa säger; ”lägg dig tidigare för fan”.. Ah, sen är ju faktum att ingen säger någonting för att.. Ja… det kanske anses normalt att vakna klockan 3 på dagen och käka sin frukost 2 timmar innan det är kväll.

Aja, till er som har spotify: Electric Eel Shock – Don’T Say Fuck

Nyår + 10 har sugit än så länge, men det är lugnt. Don’t say fuck bara!

*gäsp*’

Liknande inlägg:

1. FFL Frysen stajl
2. Get a life/Get a room!
3. Fem timmar London, Fem timmar Paris och sen Eiffeltornet

Sitter på en full tunnelbana och spränger trumhinnorna med en hes borlängian som väser något om tiden före rocken. Jag lyssnar inte. Det är inte meningen heller. Jag ska bara stänga ute allt. Slippa höra. Slippa höra de fnittriga tjejerna. Jag höjer volymen. Slippa höra vagnens mobilsamtal. Slippa höra min egen smssignal. En av tjejerna snubblar till och landar nästan på mig. Tydligen mycket underhållande. Jag höjer volymen.

Slänger mig fram. Le nu. Var trevlig. Glad. Jag hostar. Ett tack till butiksbiträdet lyckas jag stöna fram som den grottmänniska vars mentala nivå jag befinner mig på för tillfället skulle gjort.

Tabletterna har slutat verka tror jag, nersköljda med mer koffein och paracetamol. Så hardcore är jag. Ibuprofen är lite för tungt för mig, dessutom är min självmedicinering uttänkt. Substanserna hjälper varandra. Hjälper mig. Hjälper mig?
Håller pulsen kring 100 iaf. Hellre ett slag för mycket än för lite…

Sade jag att jag var stressad?

Liknande inlägg:

1. B som i Bled, burksoppa, bank och B52
2. Ett förstående leende
3. Rumskamrater x 3