Bajsporr (.se)

Roar, trots mitt uppstigande strax efter klockan fyra på morgonen känner jag mig relativt pigg. Morgonens första sociala interaktion fick mig att tänka.

7-11-tant: Ja?
Jag: En kaffe tack. Tror du att en stor går ned i en sådan här?
(jag håller upp en termosmugg som det står I ♥ KAFFE på)
7-11-tant: Ja, det skulle jag tro?
Jag: Då tar vi en sån’!
(lämnar fram kaffeklippkort med en stämpel kvar till gratiskaffe samt betalar mitt elixir)
(7-11-tanten stämplar fel ruta)
Jag: Ursäkta, den där rutan var redan stämplad
7-11-tant: Va?
Jag: Ja, rutan som du stämplade, den var redan stämplad
7-11-tant: Ja, den stämplade jag nu?
Jag: Den var stämplad sedan tidigare
7-11-tant: Men JAG stämplade den
Jag: Ja, men den hade stämpel?
7-11-tant: Vad var det för stämpel?
Jag: En kaffestämpel?
7-11-tant: Va?

etc. till dess att jag fick min rättmätiga stämpel.

Den smått löjliga konversationen fick mig att tänka på frågor. En majoritet av konversationen bestod just av frågor. Först så tänkte jag på mina frågor:
Vilken sal ska jag vara i idag?
Varför hittar jag fortfarande brev från Uppsala där de kräver att jag ska höra av mig angående min plats?
Kommer jag att få den där lägenheten egentligen?

Helt sunda normala frågor som är ganska intetsägande. När jag däremot börjar tänka på frågor som andra ställt till mig försvinner den intetsägande bilden och det blir något märkligt.

Vad är du för etnisk blandning egentligen?
Så du är bonden och de andra är dina grisar?
Jesper, kommer du ihåg hur du tog dig hem igår då?
Varför har du en byggjobbarhjälm på huvudet?