Bajsporr (.se)

Den fantastiska dokumentären ”Gift med Eifelltornet” som jag redan har sett 3 gånger visas nu på kanal 5. Lika underbart och förvirrande varje gång. Dessa fantastiska personer som dokumentären handlar om blir alltså kär i, och har haft kärleksförhållanden med olika ting, så som två olika pilbågar, Eifelltornet, staket och en hel del andra saker.

Dessa personer har alltså intima förhållanden med föremål. Mest är jag facinerad över den känslomässiga biten, även om det sexuella ger mig nyfikna bilder, men det faktum att dessa personer har ersatt sina människliga relationer till stor del med relationer med föremål gör mig förvirrad och ledsen. De tycker helt enkelt inte alls att det är något speciell skillnad mellan deras relation och någon annas, annat än att de känner sig diskriminerade av resten av samhället. Men det finns även delar i deras relationer som gör att den inte alls kan liknas vid en mänsklig relation. De bråkar med sina föremå, de kysser dem, men samtidigt behandlar de även sina älskare som just föremål.

En av kvinnorna i denna dokumentär bor i Norra Sverige och har ställt ut en del av sina älskare på bottenplanet i sitt hus, som nu är ett museum. Om denna kvinna nu ser dessa objekt som sina älskare kan jag tycka att det är lite märkligt att ställa ut dessa för allmänhetetn att taffsa på. Ingen av dessa personer är heller trogna mot de objekt de faktiskt påstår sig vara gifta med, utan alla har tre eller fyra ytterliggare objekt att ta för sig av, vilket inte tycks kunna gå att härleda till de olika personernas uppfattning om ett förhållande, utan har enigt de själva att göra med sin ”läggning”.

Det finns helt enkelt en hel del fördelar med denna böjelse. Du får allt det goda med en partner som  du älskar och som ovillkorligt älskar dig tillbaka (som om han hade ett val) och ger dig fantastiskt sex, samtidigt som att det inte finns några som helst löften om trohet, och eftersom du är den enda som fysiskt kan ta första steget med någon annan så är detta inte heller något du behöver oroa dig för.

En del saker är dock märkliga med denna sexuellatitet, som på många sätt verkar helt harmlöst.

1. Alla 40 personer som idag är de kända objektumsexuella personerna är kvinnor. Finns det något typiskt ”kvinnligt”, normbildat eller icke, som skulle kunna ge mig svaret? Finns det något som gör att vi på alla plan letar efter närhet, vart vi än hittar den?

2. Hur man kan tycka att detta enbart är en sexuell läggning och inte på något vis en psykisk störning eller i alla fall ett tecken på att dessa personer mår dåligt på ett eller annat sätt gör mig förvirrad. Om jag gick runt med en bild på en karusell och sa att jag kunde förstå vad ”den sa”, skulle jag antagligen klassas som galen. Jag tycker inte att dessa personer är äckliga eller så, jag tycker mest att det är intressant att se vart gränsen går för sexuella avvikelser och något annat.

Speciellt tycker jag att det märkligaste är att man till och med härleder denna känsla till personer med asberger dessa personers svårigheter att knyta mänskliga band.  En av dessa kvinnor har även under nästan hela sin livstid blivit utsatt för övergrepp och det är även dokumenterat av läkare att hennes kärlek för objekt delvis har att göra med hennes rädsla för att bli övergiven och hennes problem att koppla samman kärlek och mänsklig närhet. Då är frågan; är det enbart den sexuella kopplingen som gör detta till en sexuell läggning?

Som ni har märkt har jag börjat min tid här med mycket sexsnack, hur det blir i fortsättningen får vi se.

Sexy love.

/Kim

Min analys av valresultatet får vänta lite men tills vidare kan man spana in Jens Holm som skriver om valet och drar till vettiga slutsatser.

Bajsporrkollektivet har fått tillökning. Det är med viss rädsla vi släpper in nya skribenter, det är skönt att det sätter igång med ett sådant passande ämne, bajsporr.
Om man ska vara ärlig så har vi ju faktiskt inte kunnat titulera oss ett kollektiv när vi bara varit två personer men förhoppningsvis kan vi förtjäna vårt självvalda epitet nu när vi dubblerat antalet bloggare.
Det är bra att vi får in lite nya perspektiv på bloggen, även om varesig jag eller Johan är de mest grabbiga killarna i världen så blir det ändå ensidigt om det bara är vi som skriver.
Blir bara lite orolig att det ska bli för rörigt när alla skriver. Bra att vi har små bilder som visar vilka vi är.

Mina fina koppar

Gram 385

I helgen har jag handlat lite. Jag och Kim (ja samma Kim som är ny skribent här) hittade tre jättefina koppar på Myrorna som jag ska ha som Espressokoppar. De är lagom stora för en dubbel macchiato (herregud vad jag är innerstadsbo).

Var på en ”weekend outlet” vid st eriksplan och köpte ett par skor från gram för 200 400 kr, fruktansvärt billigt (normalpris 1300)

Känner mig otroligt tråkig när jag jämte filosofiska tankegånger och vad man väl får kalla någon sorts grävande journalistik i porrens värld skriver om fina vita skor, antikt porslin och facebook. Men mer spännande än så är jag faktiskt inte idag.

Förresten är vår facebookapplikation klar nu: http://apps.facebook.com/bajsporr

/Jesper

Jag gick in i det här försöket med undran om jag verkligen kunde göra det här, om jag kunde se på denna bajsporr och faktiskt stå ut med mig själv i efterhand. Frågan är hur gick mitt uppdrag?

Vi kan börja med att säga att mitt internet inte är det snabbaste på jorden, så nedladdningen av Scatfilmen gick inte riktigt som jag hade tönkt mig, utan var tvungen att avslutas. Min plan B hette scatworld.com där kortare bajsporrfilmer kan ses gratis. Dock fick jag inte riktigt dessa filmer att fungera, så jag försökte från denna sida klicka mig vidare till någon annan sida där dessa filmer skulle kunna visas. Det är sidan som jag hittar på detta sätt som gör att mitt uppdrag tar en ny vändning.

Jag klickade mig alltså vidare och hamnade på någon typ av extremporrsida med diverse s&m och bdsm filmer och även scatfilmer, men det var inte detta som gjorde förändrade allt, utan det var det faltum att denna sida även visade vad som kallades för ”rapeporn” där en kvinna i filmen, för det var det som var fallet i alla dessa filmer, blev våldtagen av minst en man medan hon gråter och skriker. Min upprördhet får mig at klicka vidare och jag hittar inte bara en, utan minst 15stycken likadana sidor med våldtäktsporr, en del som hävdas vara autentisk, annan som med nästan alla säkerhet inte är det.

Detta gör mig så fruktansvärt förbannad och mer illamående än något av de bajs jag klikcat mig runt på i mer än en halvtimme. Inte nog med att alla porr, med ett fjuttigt antal undantag, görs med kvinnan som något typ av sexuellt redskap för en mans njutning, till och med den mesta lesbiska porren görs med en man som åskådare, utan nu ska man helt enkelt uppmana till våldtäkt genom att visa det som något som är erotiskt och tillåtet. Med titlar som ”See the bitch get what she deserves” tycker jag inte att man kan säga att porren på något sätt är en harmlös sysselsättning för män niskor utan hobbys, det är förneddring och ger en så skev världsbild att jag har lust att gråta en snutt. Om jag skulle börja gå in på hur fruktansvärt förnedrande det här måste vara för alla de kvinnor som blivit våldtagna skulle jag nog aldrig bli klar.

Jag dömmer ingen för olika typer av fasinationer för olika saker så länge allting händer på samtiliga inblandades villkor.

Så jag är ledsen kära läsae om jag gjort er besvikna med detta arga och kanske inte mest roliga inlägget, men det var där mitt uppdrag slutade, och det är jag stolt över. Jag fick många nya insikter i mig själv och även i hur sjuka människor det finns på vår lilla jord. Jag kan i ärlighetens namn söga att jag hellre skulle titta på tusen asiatiska kvinnor som suger på bajs än att se en enda våldtäktsporrfilm. Det är min nya princip.

Over and Out.

/Kim

Del 2 i Bajsporrsuppdraget kommer nu till er.

Så många insikter jag fått under bara ett par minuter av mitt letande. Jag har fått reda på att man inte bara kan skriva in ”poop porn” i sökfältet för att få fram denna typ av filmer. Detta fenomen har tyligen ett namn, Scat. Om man söker på det på PB får man förövrigt fram lika många porrfilmer som versioner av Aristocats.

Jag har även fått reda på att det finns en sån härlig hemsida som heter scatworld.com med allt inom denna generer. Jag har fått reda på att personerna som har utvecklat denna sida också har en självdistans eftersom de har döpt sitt bildgalleri på bajsande sexscener till ”The newest shit”. Det är här jag börjar. Jag känner att jag nog måste börja mitt uppdrag med att doppa tårna innan jag går in för ett helkroppsdopp.

Enbart dessa bilder gör mig väldigt illamående. Det är många långa och bruna korvar som bajsas ut och sugs på. Hur ska jag klara nästa steg tänker jag? Sen kommer det en rad med bilder på en leende kvinna vid ett matbord som hr en bajskorv på en tallrik, då kommer mitt humör upp ett par ettapper. Det finns lite humor och mildare varianter i alla fall. Men detta inlägg ska inte bli en beskrivning av alla dessa bilder som fortfarande sitter kvar i mitt huvud, utan en dokumentation över hur förstör jag kommer vara efter den 40 minuters långa filmen.

I skrivandets stund är det cirka en timme kvar tills filmen är klar. Mitt öde är nu nära.

/Kim

Som Jesper tidigare skrev kommer det nu tillökning till familjen Bajsporr och en del av denna tillökning är jag själv, Kim Berglund, som jobbat en del med denna blogg tidigt i arbetet som te x smakråd och fotograf åt porrbilderna till bloggen. Nu gör jag alltså min debut som skribent här på sidan och som ny känner jag pressen att prestera.

Jag har åttagit mig själv jobbet att föra in ett relativt glömt ämne till denna sida och något som jag tror att många som kanske har googlat sig hit känner sig lurade på. Det jag pratar om är just Bajsporren med stort B.

Nu kanske jag skapade en förväntning på den nya tjejen som jag inte kommer kunna leva upp till, för nej, det jag ska göra är inte att producera videos, utan mitt bidrag kommer att bestå av ett personligt test. Hur långt kan jag gå för att kunna leva upp till mina principer?

För som de flesta i min närhet har märkt är jag en väldigt principfast människa och en av dessa mina livs regler är att man inte skall klaga på det man inte själv har tagit del av. Detta är något jag kanske inte alltid varit så bra på, men det ska bli ändring. Om jag ska kunna tycka att Bajsporr är så äckligt som jag ändå tror att det är, måste jag ta del av det.

Detta är alltså del 1 i min färd mot att bli en upplevelse rikare. Nu ska jag rota runt på piratebay efter porrfilmen med roligaste bajsnamnet.

I’ll be back så att säga.

/Kim