Bajs kan kännas som världens naturligaste biprodukt. Att bajsa kan kännas som världens vanligaste handling. Men det gör det väldigt sällan. För bajsandet är uppbyggt på känslan av skam och avsky. Man ska helt enkelt skämmas över att tömma tarmen. Därför har flera tekniker utvecklats för att dölja denna handling, vissa mer effektiva och klassiska än andra.
1. papper i toan. ”plumspapper” Min personliga favorit.
2. spola i kranen. Otroligt vanligt, men lite för avslöjande för min smak.
3. Sjunga på toaletten. Förekommer visst, även om många nu tänker ”Nej men det gör väl ingen?” MEn det gör dom, och det uppstår vissa partier som känns mer ansträngda än andra, hummandet faller även under denna rubrik.
4. Bara bajsa hemma. Många skolungdomar använder sig av den tekniken. Jag anser att fler på östra real och ekonomstudenter, för de har en förstoppad framtoning. Ni vet vad jag menar. Det ansträngda, sammanbitna .
Här kommer det stora probemet: UTLANDSSEMESTER! För det första funkar inte riktigt magen som den ska, vilket gör att mer tid läggs ner på att tänka över sin tarm och bajsvanor. Sen får man ju inte lägga papper i toan, utan det ska ohygieniskt slängas på sidan. Och gör man fel måste man skamsen stoppa ned handen i toan och stå sitt kast. Sen spelar ju inte ”plumspappret” en avgörande roll som ljuddämpare, för på utlandssemester är det inte plumset problemet. Utan den lösa magen.
För att följa upp det sista knepet så finns det en otroligt jobbig situation som skapar outhärdligt pinsamma situationer. Håller man sig för länge kommer magen att vända sig. Det resulterar ofta i ett dovt, långt sugande ljud i magen. Man försöker skämta bort det ” oj, jag är visst hungrig” ” min magen lever ett eget liv” och så vidare. Ingen köper dessa lögner för att vet, att det du sitter och trycker på är en bajskorv eller prutt, som vill ut. Ut och säga ” hej här är jag”. Det är ett att frihetsberövande inte låta allt komma ut.
Nöden har en lag: bajsa!
Fortsättning följer…
/martina!
Utvald bloggare