Utvald bloggare
Vaknar tidigt för att få ner vår vilt spridda packning i respektive ryggsäck för att förflytta oss till Ljubljana. Det är här titeln kanske för er inte hänger ihop med skildringen, men det var iaf med denna sinnesstämning vi lämnade vårt hostel och hoppade på bussen till stationen lesce-bled. så precis när vi kliver av bussen ser vi ett tåg rulla in på stationen och båda vänder sig mot den andra med hoppfulla ögon och jesper fäller kommentaren “tänk om det är vårt tåg”. Väl framme vid tåget läser vi snabbt på lappen Ljubljana-München och hoppar självfallet på eftersom det inte fanns mycket tid att utföra en djupare undersökning.
Efter ungefär en timme och 15 min tittar vi ut och upptäcker att i den stad som nu tåget har stannat, står allting på tyska och att vi snabbt därefter förstår att vi åkt åt fel håll och hamnat i den österrikiska staden Villach. så med stor hast slänger vi oss av tåget och tar oss till närmaste biljettlucka och frågar vilken tid nästa tåg mot Ljublijana avgår, och får veta att vi kommer få spendera fem timmar i en stad vid gränsen mellan Slovenien och Österrike. Men vi tar det hela väldigt positivt och rycker på axlarna (eftersom vi lämnat in våra extremt tunga ryggsäckar och på så sätt fria för lite mer avanserade övningar med kroppen) och traskar in i staden med inställningen att det är bara ännu en stad att lägga till listan.
Det visade sig att Villach hade väldigt mycket att erbjuda både kultur och skönhet med många fina byggnader och torg. eftersom situationen var så otippad och roande beslöt vi att sötta kronan på besöket genom att äta spagetti carbonara för att sedan återvända till stationen för att spendera resten av tiden till att skriva i bloggen.
Då all packning var uthämtad och elutag funnet satte vi oss ner med datorn för att börja skriva, men märker inom kort hur någonting saknas och det visar sig att vi hade glömt batteriladdaren till datorn på vårt hostel i Bled. Så den ända rimliga handlingen var ju då att stanna till i lesce-bled för att sen skicka en av oss (den andra får sitta med packningen på stationen och vänta) med bussen till bled för att hämta laddaren och sen återvända till stationen för att sedan tillsammans igen äntligen åka till Ljubljana (Klockan är nu runt sex). Allting går som det ska och jesper har med sig laddaren så vi stiger på tåget mot Ljubljana en tredjegång och faktiskt anländer i Ljubljana en timme senare.
Nu står vi ändast inför problemet att hitta till vårt nya hostel som inte riktigt lämnat en tillfredställande vägbeskrivning, men vi kommer på rätt buss och går av på rätt station dock är det här beskrivningen blir mycket värre det står ändast “follow the blue sign” självfallet ser varken jag eller Jesper någon blå skylt och börjar därför gå längst med vägen för att finna denna blåa skyllt. Efter ungefär en så där 1km drar vi slutsatsen att det nog var åt andrahållet den blå skyllten fanns, så det var bara att vända och gå tebax. När vi väl kommer fram till den busstation vi klev av tidigare ser vi den förbaskade blå skyllten i ett virvar av andra reklamskyltar.
300 meter var det till vårt hostel från den första blå skylten så ni kan nog förstå hur glada vi var när vi väl såg den sista blå skylten sitta på vårt hostel. Men det är inte över än när vi skulle skriva in oss får vi veta att vårt rum har blivit utsatt för ohyra så att de hade ordnat så att vi kunde sova på deras andra anläggning som låg mitt i gamla stan. Så det var bara att slänga upp ryggsäcken på ryggen och gå tebax till busstationen ta samma buss tebax till centrum för att sen äntligen slänga av oss vår börda vid våra sängar och äntligen kunna ge oss ut i staden för att avnjuta Ljubljanskt nattliv.
Jesper ledde oss med anvisningar från våra tidigare rumskamrater (i Bled) till något som heter skeleton bar som verkligen lever upp till sitt namn då det finns orimligt många uppsättningar sklett runt om i baren, vilket skapade en väldigt (tro det eller ej) munter och humorladdad stämning som vi fick dela med två tjejer från staterna som också var på europaturné. Vi drack drinkar med underhållande namn som “juicy balls” och hade det otroligt roligt tillsammans med amerikanskorna vilket man inte kunnat tippa på efter allt som hänt efter dagens händelser. Men man skulle lätt kunna sammanfatta den här dagen som lyckad och äventyrlig (och otippad).
