Utvald bloggare- http://bajsporr.se/author/johan/
Namn: Johan Hjerpe
Ålder: 20
Bor: I Storskogen med sin mamma samt inga katter
Gör nu: Pluggar Kultur- och samhällsanalys vid Uppsala Universitet
Gör sen: Skriver Sveriges populäraste popfilosofi som får även den
ytligaste fjortis att känna sig djup
Bästa egenskap (enligt Jesper): Den massiva skäggväxten
Övrigt: Tycker inte om smuts. Alltså verkligen inte alls
De tio senaste inläggen skrivna av Johan:
Ett par inlägg tidigare skriver Jesper om en meningsskillnad mellan mig och en ung man vid namn Sebastian när det gäller definitionen på vad som är rent och icke rent när det kommer till föremål som förekommit i tillberedandet och upptagandet av föda.
Innan vi behandlar själva meningsskillnaden kan det vara bra om ni får veta varför denna oenighet ägde rum.
Som några av er säkert vet vid det här laget kommer jag och sex fem vänner att lämna landet i slutet av augusti, för att sedan spendera två veckor tillsammans under samma tak. Under dessa två veckor kommer vi att utsätta huset för vardagligt slitage i form av användandet av diverse redskap och faciliteter huset bjuder på samt generera en generös mängd avfall. I min mening är vi då vi är tillåtna att stanna i detta hus skyldiga att hålla efter detta hus som om det vore vårt eget hus. Vilket självklart mina vänner är ense med mig om i denna mening, det som då rätt naturligt följer denna meningsenighet är en uppfattning att vi alla i detta temporära kollektiv delar lika på de sysslor som kommer att behövas utföras.
Det är här en av vännerna (Sebbe (Tidigare omnämnd som Sebastian)) uttrycker sin okunskap i en av dessa sysslor, så efter ett par diskussioner tas beslutet att Sebbe skall lära sig diska och som god vän och lyckoönskare skriver jag in Sebbe i kursen avancerad diskning med svamp och borste, lärare Johan Hjerpe 7,5 LP (livspoäng).
För att tydliggöra situationen ytterligare tänkte jag att ni kan få läsa mina plattityder för definitionen för ren disk.
Föremålet skall ha sköljts av under varmt rinnande vatten (disk med fasttorkade matrester på bör stå i varmt såpvatten under några minuter innan behandling med borste eller grov sida av svamp).
Föremålet skall sedan behandlas med en svamp som med hjälp av kraft och diskmedel skall avlägsna matrester samt fett.
Föremålet skall ha genomgått en helkroppsrening vilket innebär att även delar av föremålet som kan tyckas inte beröra matlagningen som t.ex. handtag. Skall rengöras.
Föremålet skall sedan skölja under en ström av rent vatten och noggrant undersökas så att de är smutsfria.
När vår första lektion inleds går vi igenom några av det mer basiska kunskaperna när det gäller diskning, som att det kan vara bra att få plats på diskstället för den disk man nu skall diska, sedan vilka redskap som passar bäst till vilken uppgift osv.
Först tänker jag att alla är vi olika och har säkert olika sätt att utföra uppgifter på, så jag tänker som en konsekvensialist att så länge resultatet är bra så är vägen dit mindre viktig. Med förhoppningarna och fördomarna att visa saker är självklara för samtliga i samhället, så går jag in med inställningen att jag bara stundom kommer att behöva påminna och påpeka vissa tekniker som kan underlätta eller påskynda arbetet, för att han sedan skall välja det sätt som passar honom bäst.
Men ve vad fel jag har, för det visar sig att Sebbe inte ens delar den definition av ren disk som för mig är rena sanningen. Vilket får mig att reagera i ett utbrott av ren frustration ”… FÖR I HELVETE!” (citat från ett av Jespers tidigare inlägg).
Medan tiden går minskar intervallerna mellan ”tipsen” tills det tillslut går över i en konstant inblandning i Sebbes tillvegagångssätt.
I min frustration över hans ovilja att följa min definition av ren disk, går inblandningen från endast tillrättavisningar när han missat matrester eller inte rengjort hela objektet över till bestraffningar som t.ex. att han behöver efter ett par misstag diska om hela föremålet.
Hoppas att med detta inlägg att jag klargjort vad detta så kallade bryderi (diskbråk) handlade om.
Ni får gärna i kommentarerna uttrycka om ni håller med min definition eller tvärt sätter er emot den. Eller kort rösta Diskfascist, Renlighetsentusiast.
DrakJohan
Jag har ofta förbryllats och roat mig åt en väns klasskamrats underliga fascination av drakar. Som så många innan mig som roat sig på andras underligheter tänker jag för mig själv ” Tur att jag ej är som dem”.
Men efter att vissa vänner skämtat om att även jag har en fascination för drakar, då det alltid tycks finnas sådana varelser i de böcker jag läser, själv viftar jag bort dessa skämt med motiveringen att det bara är en tillfällighet. Vilket i vissa fall är en godtagbar ursäkt då det i vissa av böckerna jag läser kommer mig onödigt att introducera dessa över växta ödlor med vingar Ex. I den senaste av böckerna jag läst kommer det sig att i en avgörande duell mellan två av huvudpersonerna så växer det innan någon hinner göra något ett drakhuvud ut ur en av huvudpersonernas tatuerade arm och slukar den andre huvudpersonens själ typ. Vilket enligt mig förstörde slutet av boken och var fullt onödigt, då det finns oändligt fler alternativa lösningar som hade varit så mycket bättre. Men det kan ändå inte ursäkta att det är en stor mäng av de böcker som jag har läst som har ordet drake eller har en avbildning av detta sago monter på bokomslaget.
Desto mer jag tänker på min tidigare obelysta relation till drakar, dyker det upp minen från de yngre tonåren då jag faktiskt skrev en uppsats om dessa eldsprutande viddunder och helt oberörd läste upp denna ”avancerade” och ”djupgående” analys av Drakar för klassen. Så bit för bit kommer jag närmare en oerhört skrämmande slutsats, att mitt tidigare antagande kanske inte stämmer utan att det istället är så att jag och den tidigare omnämnda låt oss kalla henne Hanna är mer lika än vad jag tidigare trott.
Tänk om jag hade som min klasskamrat i högstadiet valt att gå skrivarlinjen på fryshuset, då hade det kanske varit jag som passionerat talat om tänder, vingar och eld. Mvh DrakJohan.
Krossad Mandom!
Som en man i sina sista tonår har jag för länge sedan konstaterat att jag aldrig skulle behöva föra in en tamponad i någon av de öppningar som har skänkts till mig av evolutionens nycker.
Därför bildades plattetyden ”jag är man för att jag inte är kvinna eftersom de använder tamponad medan jag gör det ej” (bara så ni vet så räcker det inte med en plattetyd för att definiera ett begrepp).
Idag har dock min mandom ”starkt” försvagats då jag har till min fasa upptäckt att om du är en oskuldsfull ung man med ett sjuk öra som är både extremt svullet och fullt med var, rekommenderar läkarna att besudla sin mandom genom att föra in en alsolsprit indränkt tamponad i hörselgången.
Så denna sorgens dag ber jag er våra käraste läsare att skänka alla de män där ute som med sänkt blick nu vandrar med en tamponad i sina öron.
Som Martin Timmell en gång sa ”Det kommer mera!”
Ica, kultur- och samhällsanalys, fn-talesman.
De första dagarna av underbar måltider och orimligt mjuka sängkläder* gjorde att man hamnade i ett slags apatiskt euforikoma då jag mest låg i min säng och frossade i både amerikansk media samt diverse godsaker som senast inhandlats från den lokala ICA-butiken.
Men efter en tid började min mer äventyrliga sida se framåt med en blandning av entusiasms och nervositet mot det livsavgörande val jag tidigare gjort att ta mig en utbildning i ämnet filosofi. Nervositeten var mest grundad i den lätta men ändå tryckande osäkerhet som följde av att jag under en vecka innan jag skulle börja min utbildning febrilt försökte lista ut inom vilket arbetsområde, jag som filosof kunde förvänta mig att placeras. Men denna bagatell kunde icke dämpa den livsglädje som det enkla faktum att få läsa det ämne jag känner så starkt för bringade mig.
Efter ännu en tid visade det sig att den utbildning jag gick på, kunde gott och väl placera mig på gräddhyllan som er nästa FN-talesman. Samt försäkrade de som ansvarade för programmet att även andra lite mindre betydelsefulla, Informations relaterade arbeten som skulle välkomna våra analytiska sinnen.
Annars har detta halvår som ni inte hört något från oss varit av det lugnare slaget om man förstås räknar bort de små företeelser som det oändliga festandet och den otroliga omställning jag fortfarande genomgår då pluggandet är i en klass för sig. Men det kommer säkert ni våra läsare att få höra mer om i de kommande inläggen.
* Troligtvis ett resultat av fyra månaders överromantiserande minnen som ihärdigt gjorde sig påminda vid de mindre njutbara stunderna.
Säng Säng Säng, varför låter inte holländarna mig sova.
Klockan är typ nio och jag vaknar av holländarnas oändliga behov att låta så mycket som möjligt så ofta som möjligt. Packar allt som behöver packas slänger upp en ryggsäck på ryggen med massan hos planeten jupiter och stapplar ut till receptionen (otroligt bakis) för att ta farväl av våt sista hostel på resan.
Innan vi tar oss in till centralstation går vi förbi lidl för att utöka vår proviant med lite vin och blåbärslikör samt två flaskor baba jaga. Efter en väldigt händelselös resa till centralen lämnade vi in våra två ryggsäckar och gick ut för att avnjuta en frukost på tsatziki och baguette, då jag tröttnade efter en stund på det torra brödet och började jag dela med mig av min mat till den flock små fåglar som rörde sig runt oss under hela måltiden. Då plötsligt Jesper reser sig och försvinner i ungeför 1,5 timmar, tid som jag spenderar till att läsa.
När han väl är tebax går vi på en slumpvis vandring som leder oss till en park där vi lägger oss i gräset för att vila. Sedan bär det av igen till nästa vilo plats som befinner sig framför tysklands riksdagshus, medan jag tungt slänger mig ner i gräset, säger Jesper att han ska gå och titta på en utställning om berlin muren och försvinner i ett par timmar igen medan jag ligger där bakis och försöker återvinna några förlorade timmar.
När Jesper väl kommer tebax drar han upp mig med uppmaningar om hur det skulle vara kul att fönster shoppa lite och ta en närmare titt på checkpoint charlie, vilket vi gör och tillslut återvänder vi till centralen klockan 20:00 för att äta vår sista middag tillsammans, den otroligt goda tonfiskröran severades med knäckebröd och salamikorv på sidan.
Mer kan inte riktigt sägas då det för min del har varit en dag av återhämtning och väntan.
